Ironi är en humorform som jag ofta själv använder mig av och verkligen kan roas av. Få saker är så roligt som riktigt bra ironi, särskilt självironi. Men ironi har också en baksida, den är ibland svår att identifiera. Ironi misstas ofta för att vara allvar. Riktigt bra ironi ligger ofta precis på gränsen mot att vara allvar. Och det är självklart helt okej så länge man kan identifiera det som ironi. Problemet uppstår när man inte kan göra det, när någon eller några tar det som allvar och tar illa upp eller får en felaktig osund bild av verkligheten. Då är ironin inte rolig längre, bara oacceptabel.

Det är därför viktigt att hålla sig på rätt sida gränsen och vara noga med att ironi uppfattas som ironi. Sitter man på tv i parlamentet är själva forumet tydligt ironiskt och där behöver man inte poängtera att man är ironisk eller vara övertydlig, det förstår vi alla ändå. Även en politiker som gästar programmet kan kosta på sig att vara lite ironisk. Men samma politiker har inte möjlighet att dra samma skämt i Rapport utan måste där på något sätt vara tydlig med att det just är ett ironiskt skämt, annars kommer tittarna få för sig att de är smaklösa eller har helkonstiga åsikter.

Samma problem har vi i bloggvärlden. Kissie med flera gömmer sina konstiga ideal och uttalanden bakom att de är ironiska och har en karaktär på bloggen. Problemet är att de inte är tillräckligt tydliga med att det är ironi de håller på med. Hade de tydligt gått ut med att det var en ironisk humorblogg och att man inte skulle ta det som skrivs på allvar så hade det varit okej. Också om skäämten var helt uppenbart ironiska. Men nu när man väver in ironin bland seriöst tyckande blir det svårt för läsaren att skilja ut ironin och därför förmedlas ett heltokigt budskap. Ofta kan jag se igenom det som skrivs, eller i vart fall skaka på huvudet åt alla tokigheter, problemet är att det kan inte alla tonåringar som ännu inte hittat sin trygghet och sin identitet. De färgas av skeva ideal och budskap och riskerar att skadas för all framtid.

Ironi kräver alltså eftertanke och ansvar. Har man bara det så kan man framkalla många skratt!