Jag satt för ett tag sen och bläddrade igenom en bilaga till någon av kvällstidningarna och hittade ett uppslag med klassiska kontaktannonser. I brist på annat började jag kolla igenom dom och fastnade. När man läst dem så förundras man över vilka människor det finns egentligen. Eller vad säger ni när ni läser annonser som dessa:

Kvinna söker man:
"Gentleman, änkling, som är skild, varför ensam? Du med stort hus, fortfarande varm, generös, nyfiken, rökfri,
utflugna barn, sund, rörlig, frisk, som söker kvinnan i ditt liv."

Man söker kvinna:
"Afrikansk tjej sökes för gemensam framtid av svensk man i 50-års åldern. Du får gärna vara något yngre. Barn är ok."

"Latinamerikansk tjej sökes för gemensam framtid av svensk man i 50-års åldern. Du får gärna vara något yngre. Barn är ok."

"Kille 50 år, söker kvinna, 50-60 år. Jag är ärlig och frisk. Du är mullig."

"Jag är en snygg, mogen man från Sthlm söker en mogen kvinna med stil och höga klackar"

"Jag skulle gärna träffa en kvinna. Hoppas att våren man har längtat till kommer. Jag har allmänna intr., tycker om det mesta, vara ute och se på naturen, trivs lite varsomhelst. Var du bor spelar inte så stor roll."

"Var finns du, en käck swingsångerska, som vill brevväxla med en 18-årig saxofonist, vars största intr. är jazzmusik, musikstudier, swingsång?"

"Jag är en trevlig, glad och snäll man, 39 år, ifrån Sthlms län. Jag söker en tjej ifrån Asien eller Ryssland för att gifta mig med."

"Jag är en ung kille, 38 år, som alla tror är yngre. Har levt ett tufft liv, men lyckats bryta. Söker en mogen kvinna, 40-50 år, med trygg famn. Ej överviktig invandrare."

Man söker man:
"Jag man söker en man 60-75 år, med någon form av uniform, ridbyxor, stövlar. Jag är 75+"